Imorgon blir Rolex 14 v och det innebär att han har bott hos oss i 1,5 månad. Eftersom det inte är min första hund så fungerar mycket utan att man behöver tänka, man gör liksom som man tidigare har gjort. Men med tanke på att jag har två små barn också, en 2-åring och en halvåring, så är det viktigt med rutiner för att få allt att gå ihop sig på bästa sätt. Min erfarenhet är att både barn och valpar behöver rutiner, det gör det lättare i vardagen då dem förväntar sig och har vetskap om vad som komma skall. Det gör mitt arbete mycket lättare också eftersom jag snabbt kan utesluta eller konstatera olika behov som eventuellt uppstår (sömn, hunger, rastning/blöjbyte).

Jag får ofta frågan och eller beröm om hur jag orkar och verkar ha så mycket energi. En förklaring är förstås bra rutiner eftersom det då möjliggör egentid åt mig. Men också att jag är i nuet, i stunden och utgår från det. En härlig skogspromenad innan lunch är ett bra exempel som ger följande utdelning:

Roy & Viper: Springer fritt och länge, utforskar, busar , leker.

Rolex: Busar, undersöker världen, håller sig intill mig, springer med dem vuxna. Jag kan även träna honom i att gå koppel, göra några inkallningar, träna avståndslydnad med dirigering, sitt/ligg på nya platser, passivitetsträning och olika former av nosarbete.

My: Går, springer, bär på saker, utforskar, pratar, skrattar och busar.

Manfred: I vagnen alt. bärselen och jollrar, iakttar, sover.

Väl hemma sover oftast Manfred i vagnen, Rolex är också trött och somnar lätt i groventrén (= ensamhetsträning eftersom jag stänger grinden). My är också trött men först lagar vi lunch och äter ihop innan hon får sin middagsvila. Under hennes vila kan jag ev. lydnadsträna dem vuxna hundarna som självklart har mycket ork kvar men jag kan även slappna av, ta en kaffe, en tupplur eller arbeta en stund i lugn och ro. Med lite planering och rutin är det betydligt lättare att tillfredsställa behoven, speciellt om man har många hundar (och barn).

När mina valpar är så här små, och man dessutom har två barn som tar en stor del av tiden så prioriterar jag vad som är viktigast. Det är förstås en bra relation, att valpen (Rolex) knyter an och så fort som möjligt känner trygghet och tillit till mig. Undre dem två första månaderna lägger jag vikt vid

Att valpen:

• Blir rumsren!
• Vet vad den heter (reagerar positivt på sitt namn!)
• Förstår vad ”nej” innebär (avbryt det du håller på med)
• Förstår och tar emot röstberöm på ett bra sätt
• Kan släppa saker när jag ber om det (oftast inte helt befäst på kommando ännu men att jag vänligt kan få valpen att släppa med tillit till mig utan att springa iväg)
• Invänta varsågod innan matskålen får erövras (helst sitt med ögonkontakt innan)
• Att valpen kommer på inkallning i olika situationer (med gradvis svårare störningar)
• Kan åka bil tyst och tryggt
• Vara ensam ca 1h (har så klart tränat korta stunder och ökat gradvis)
• Passivitet, kunna koppla av i bur eller uppbunden i olika miljöer. Både hemma, i bilen på olika platser, ute på olika ställen, i väntan på träning (medan jag tränar dem andra hundarna eller håller kurs).
• Trivas och vara tyst i sin bur oavsett var den är
• Får träffa och umgås med andra olika trygga hundar utanför den egna flocken
• Hanteras och umgås med människor i olika åldrar
• Besöka nya platser och underlag
• Kan leka med mig, intressera sig för leksaker som jag erbjuder, avbryta när jag önskar och invänta nästa signal för ny lek.
• Gå i koppel (även om jag bor på landet och mina hundar mestadels är lösa vill jag påbörja gåfint-träningen direkt eftersom jag tänker långsiktigt och inte vill ha en 40kg-hund som plöjer fram i kopplet).
• Vara lugn vid hantering av mig; kloklipp, visitering/rengöring av öron, tänder osv.
• Invänta ”varsågod” innan man går ut genom öppnad dörr/grind/burlucka

Ovan nämnda exempel utförs med i första hand ett enkelt och vänligt kroppsspråk. Jag använder mig av få ord men mycket generöst kroppsspråk för att kommunicera med min hund på bästa sätt. Med undantag för inkallningen (och under leken) så använder jag alltså inget godis. Man kommer så långt med bara vänlig fostran, precis som mina barn lär sig vad som är tillåtet och inte, detta utan att dem får lördagsgodis varje gång dem lyssnar.

Andra saker jag gärna lägger in tidigt i träningen med min valp är följande, detta kallar jag för träning av cirkuskonster eftersom jag gärna belönar med godis och/eller leksak. Enbart positiv förstärkning med andra ord, att varje gång hunden gör rätt så belönar jag den. Eventuella fel ignoreras och valpen får direkt en ny chans att lyckas.

• Ögonkontakt
• Snabba sitt och ligg
• Stanna kvar (påbörjar oftast träningen utan godis till en början).
• Inkallningar i olika lägen och med olika störningar
• Sitt vid sidan s.k fotingångar
• Följsamhet, s.k fot i lydnadsträning
• Omvänt lockande, att motstå en godbit som närmar sig (hålla sin position)
• Att valpen vill leka och busa med mig
• Klickerträna olika grundfärdigheter som att sätta tassen på en musmatta, greppa olika föremål och erbjuda olika beteenden

Ibland får jag frågan hur tidigt kan man börja träna sin valp? Svaret blir direkt vid hemkomst! Precis som med barn så är all tid värdefull. En 8v-valp är träningsbar direkt den kommer, den har redan lärt sig en hel del genom sin mamma (ev. pappa), syskon och uppfödare så nu är det den nya ägarens tur att fortsätta. Hundar är otroligt anpassningsbara och lär sig snabbt vad som gäller i sitt nya hem., speciellt om det finns tydliga regler från början och rutiner som upprättshålls.

En del undrar också hur mycket man kan träna sin valp och om det är risk för att den övertränas och istället blir stressad. Den frågan är svårare att svara på eftersom alla ägare har olika uppfattning om vad ordet ”träna” innebär. För min del så fostrar jag min valp och mina barn dagligen, medan jag tränar min valp kanske 1ggr per dag eller några gånger i veckan. Jag tänker att fostran innebär dem saker som är livsviktiga att kunna, som att äta, sova, rastas på bestämda tider och att lyssna på mig som ägare och förälder då jag ansvarar för mina barn och hundars trygghet och bra förberedelser i och under livet. När jag specifikt tränar Rolex så väljer jag moment som för mig är viktigta och roliga, kanske fotgående om jag har ambition att tävla i lydnad, kanske snurra runt eller gå mellan benen om jag vill öva freestyle, enklare godisspår om jag vill spåra senare osv. Men i första hand handlar det om att valpen får vara med, upptäcka och utforska världen precis som minsta sonen nu upptäckt att man kan ligga på mage och greppa saker i händerna. Det är ingen specifik träning från min sida men självklart viktigt att jag ger honom förutsättningarna för att utvecklas efter hand som hans kropp och ålder gör det. Hundars ”sociala fönster” stängs vid 16v därför har jag självklart tagit med Rolex till olika ställen och gärna haft besök hemma så att han utsatts för många olika människor i olika åldrar, många nya platser med dofter, ljud osv. Och just då, tränar jag ingen specifikt, utan vi bara ”är” i miljön.

All form av träning av cirkuskonster eller förberedelser för spår/sök osv. kan jag tidigt göra med valpen, men viktigt är att det sker på ett positivt och kravlöst sätt och att jag som ägare har förståelse och kan se när min valp är trött. Valpar behöver inte ”aktiveras” eller ”motioneras” i den bemärkelse som unghundar och än mer vuxna hundar behöver (dem har ju utvecklat behov som måste tillfredställas). Min 2-åriga dotter har inget motionsbehov så att jag lägger upp korta pass på ett löpband men hon har självklart mer ork och ”spring i benen” än min yngsta son som inte ens kan krypa och jag tycker det är viktigt att hon får vara ute och röra sig i den mån hon vill och orkar. Jag ritar med henne ibland eller leker med lera, helt kravlöst på hennes nivå för att hon själv ska utvecklas och inte med olika mallar eller krav på att hon ska klara olika figurer eller slutresultat. Jag pratar med henne dagligen och försöker lyssna och tolka hennes ord som kommer fler och fler för varje dag, utan att lägga orden i munnen på henne eller ha glosförhör. Precis som jag försöker lära känna min valp i dennes utveckling och ”tecken” på olika behov (att behöva kissa, vara hungrig, vilja kela eller träna cirkuskonster utan krav på perfektionism osv).

Min tolkning är alltså något liknande:

Träning = ett planerat pass med ett specifikt mål som bygger på positiv förstärkning (jag belönar det beteende jag vill ha) och som jag sedan utvärderar.

Fostran =  är något som sker nu och hela tiden och bygger på ett samspel mellan mig och hunden (eller barnet) utifrån dem förutsättningar som är aktuella just då.

Vad och hur mycket tid du skall lägga på fostran och träning får du fråga dig själv. Kommer du ha hunden med dig i arbetet är det viktigt att lära den koppla av på kontoret, i butiken eller i lastbilen. Ska den fungera bra med barn behöver den träffa och umgås med barn så tidigt som möjligt (självklart under kontrollerade former). Har du höga tävlingsmål i en hundsport kan det vara viktigt att lägga bra grunder tidigt och lära valpen att inte bry sig om andra hundar osv osv.

Svaren om vad som är viktigt för dig i er relation har du själv men ta gärna hjälp av din uppfödare och instruktör för vägledning och tips på hur ni ska komma dit!