I fredags for jag till Ekerö och min uppfödare Britt-Marie för en valpträff. Det blev en hel del valpbus och hundprat, och som vanligt serverades mycket god mat. Smarrig ugnsbakad lax till lunch! Vi for sedan till veterinären där alla valpar fick sin 12v-vaccination, alla skötte sig exemplariskt. Det var mycket skoj att träffa Vipers syskon och deras nya ägare. Nu hoppas jag att vi snart ses igen över en grillafton som B-M utlovade... (!) 

Livet bland blöjor och valpbus fortsätter i härlig anda! My är en liten ängel som sover, äter och bajsar precis som Viper - dock gör dem inte det samtidigt och eftersom jag inte har någon blöja på Viper så blir det mer "pass" vad gäller rumsrenhet jämfört med My...   

Många verkar förundras hur jag orkar och hinner med både valp och bebis, min första reaktion är att "sån är jag", det är en utmaning och jag gillar att vara aktiv. Men visst måste jag erkänna att det hade varit betydligt svårare om:

1) Det hade varit iskall vinter

2) Om My varit ett kolikbarn

3) Om det hade varit min allra första valp/hund

4) Om jag inte fått hjälp och stöd från mina föräldrar med dem andra två hundarna

5) Om min sambo inte varit hundintresserad

Därför är självklart mitt råd till alla andra att tänka både en och två ggr innan man skaffar barn och valp samtidigt. Fördelarna med att ingen av ovannämnda punkter stämmer är:

1) Våren/värmen gör att Viper kan tillbringa mycket tid utomhus, med mig, med Roy eller i sin valphage själv. Det gör också att jag kan låta ytterdörren stå öppen så att han själv kan gå ut om nöden kräver. För det är svårt att vara 110% uppmärksam vad gäller hans rumsrenhetsträning när man också har en bebis att ta hand om.

2) My är (peppar, peppar) en otroligt snäll och tacksam bebis vilket innebär att när hon sover (ca 3-4h i sträck) så hinner jag ägna valpen tid och/eller sova själv för att orka med.

3) Jag har haft hund tidigare och håller själv kurser i valp- och vardagsfostran vilket gör att jag vet hur jag ska bete mig i olika situationer och kan nyttja min kunskap och erfarenhet naturligt. Det flyter på helt enkelt!

4) Mina föräldrar är delägare i Roy och Orri och vi har alltid hjälpts åt. Det innebär att vi kan dela upp eller vara hundvakt åt varandra när som helst.

5) Att min sambo engagerar sig i våra tidigare hundar OCH att han också var delaktig i beslutet att skaffa en valp = vi delar lika på ansvaret!

Dagens aktivitet:

Promenad till brevlådan med vagn och Roy & Viper kopplade bredvid. Det gick super! Jag blev så imponerad av Viper, fint gick han intill sidan både dit och hem, utan att han stördes av koppel/sele. På vägen hem fick Roy springa lös men trots det gick Viper snällt i kopplet. Hans vallegenskaper syntes dock tydlig, varje gång Roy kom tillbaka inm synhåll (efter några turer i höga gräset på gärdet) så saktade Viper in, sänkte huvudet och "eye:de" honom   .

I onsdags kom min mamma hit för att vara barnvakt så att jag kunde åka på en föreläsning med Lars Fält som jag bokat flera månader innan. My tar flaskan så bra att det inte är några problem för ngn annan att passa henne, och mormor kommer ju mer än gärna och hjälper till  

Föreläsningen hölls i Västberga i Eva Bodfälts (Djurgymnasiets) lokal och det var etologen Lars Fält som var huvudman i ämnet "etologi 100 år i tiden". Det var första gången jag lyssnade på honom och jag föll direkt! En otroligt kunnig man som kan framföra sin kunskap på ett enkelt sätt och med en rejäl dos humor dessutom. 3h var lagom för en vardagkväll men det fanns definitivt ämnen som man ville fördjupa sig i, så jag ska försöka hålla koll och se om han har fler föreläsningar på gång. Kul var det också att få träffa en hel del rallykamrater från Sthlms-trakten. Något man kan fundera över är "om hunden viftar på svansen för att den är glad eller om svansen viftar för att hunden är glad?"  Intressant det där om medvetenhet...  

I övrigt har det blivit fortsatt social träning för Viper i och med alla besökare till My, vi är nogranna med att inte låta Roys osäkerhet/reservation inför främlingar smitta av sig , så därför får han vänta inomhus medan Viper själv glatt får möta besökarna. Ensamhetsträningen fortsätter också, vid mina bvc-besök 1ggr i veckan så blir Viper lämnad med Roy i groventrén ca 45-60 min. vilket båda gångerna fungerat felfritt = inget söndertuggat och ingen kiss/avföring. Har även lämnat Viper helt ensam i groventrén men då endast ca 10-15 min, även det felfritt. Bilåkandet är förlängt från postlådan till Björnlunda, han får vara lös med Roy. Jag tror att han tycker ytan är för stor och därför blir lite orolig och gnäller. å andra sidan verkar han redan börja vänja sig eftersom Roy smittar av sig med sitt lugn och sin trygghet då han älskar att åka bil.

Idag tog vi första "stadspromenaden" i Björnlunda, Viper är fortfarande ovan koppel/sele men eftersom det fanns så mkt att upptäcka så glömde han av det. Det är verkligen kanon att ha Roy som dragplåster och som en trygg förebild, Viper följde glatt med och strosade, kikade, luktade. Förutom ett par bilar och lite folk så passerade två tåg på nära håll och även en moped/cross kom farande. Viper skötte sig galant! Och när jag stoppade in honom i bilen inför tillbakaresan så försökte han inte hoppa ut utan satte sig bredvid Roy, och nu sover han som en stock under klädlådorna i groventrén   

Så var det äntligen dags för avsnittet av SVT´s "Huset fullt av hundar" som jag & Roy medverkade i. Filminspelningen gjordes i slutet av februari i Götene och sysselsatte oss en hel förmiddag, ca 4h drygt. Fick bra kritik av tv-teamet och programledaren Claudia Galli som alla tyckte att jag skötte mig snyggt framför kameran (!), Roy fick också mycket beröm då flera av dem tyckte han var en riktig charmör mellan tagningarna  

Hur som helst så har jag inte fått ngn annan information eller förhandsvisning av hur det hela sedan skulle se ut i TV. Detta har förstås gjort mig lite nervös, då det under inspelningen inte var helt upplagt enligt min (en instruktörs) plan utan främst så att det skulle bli så tittarvänligt och roligt som möjligt. Därav är jag mäkta imponerad av familjens, ffa barnens, insatser med tanke på kameror, mikrofoner och snabbgenomgång av dem flesta rallymomenten.

Programmet visades igår och efteråt kunde jag dra en lättnadens suck då jag tyckte att det var väldigt bra inspelat. Den s.k expertfilmen på mig och Roy såg mycket bra ut, jag inser nu ännu mer vilken fantastisk hund Roy är! Gud vad jag älskar att få arbeta med den jycken! Annars var det en konstig känsla att se sig själv i TV-rutan men ack så skoj och vilken erfarenhet!

Ett stort TACK till alla som hört av sig och skickat varma berömmande ord!  

Avsnittet hittar ni under följande länk:

http://svtplay.se/t/151413/huset_fullt_av_hundar

Vilken härlig tid att få barn och valp på! Vi har haft ett par underbara veckor här hemma på vår nya gård, mellan amningar och valpbus så har vi hunnit med en hel del fix med trädgård och utrymmen. My är en snäll liten (prin-)sessa som sover tryggt och fint mellan målen så jag kan vara aktiv med diverse sysslor eller enbart hundar. Viper har funnit sig till rätta väldigt fort och nu börjar även Roy tycka att det faktiskt är  skoj med en fyrbent till i familjen. Träningen består mest av "basic" för eb valp, såsom mycket social träning (med tanke på alla gäster som vill träffa My), rumsrenhet, kloklippning/vård, lite ensamhet och förstås kel med oss. Men visst tränar vi redan lite sitt vid utfodring och han börjar sakta förstå vad klickern betyder  

Roy brukar få egen tid med mig på kvällskvisten, då tar vi en tur på tomten vilket resulterar i några rallyövningar (han är taggad till tusen och går som en klocka!) samt utfodring av kaninerna i uthuset där han gladeligen "eye:ar" genom grinden.

Oriana accepterar Viper men har tydligt visat att hon vill vara ifred. Hon går för tillfället under ny utredning hos Veterinärboden pga återkommande urinproblem. Det syns tydligare att hon är påverkad i höfterna/bakbenen och det gör ont i mig varje gång jag inser att hon snart måste byta planhalva. Vissa dagar mår hon bra, och andra dagar sämre.  

Imorgon börjar Ludwig att arbeta igen så då blir det fullt upp för mig med My och hundar på egen hand men det ska nog gå vägen!

Av naturliga skäl har bloggen varit vilande ett par veckor, dem flesta har säkert hittat förklaringen via Facebook eller i direkt kontakt med mig. För er som inte vet så kan jag meddela att vår dotter, My, fick bråttom ut och kom till världen på långfredagen. Nästan 5v för tidigt, vilket ledde till att vi blev kvar på Karolinska i 10 dagar. I  måndags fick vi äntligen komma hem, hem till vår nya gård Ekeby Udde. Tack vare kamrater och föräldrar så genomförde dem flytten åt oss och har även packat upp, städat, fixat och donat hemma så när jag anlände i måndags var det ett underbart hem att stiga in i - TUSEN TACK TILL ER ALLA!

Tur att jag hade mina backup-planer till mina två kurser, Sanna klarade valpkursen själv med lite extra assistens av Lillemor och Anneli ansvarade för rallylydnadskursen på Hölö/mörkö BK med gott resultat. TACK!

Jag misstänkte vid ett svagt tillfälle att My skulle få bråttom ut just för att lära mig att man inte kan planera allt in i minsta detalj och mycket riktigt så blev det. Vi hade tänkt 1) Flytt 2) Valp 3) Barn men vår söta dotter bestämde sig för att istället ändra till 1) Barn 2) Flytt 3) Valp   

Nu har vi börjat landa här hemma, känns otroligt skönt! Imorgon beger vi oss till Ekerö för att hämta hem vår valp Viper. Alla ni som är nyfikna är hjärtligt välkomna om ett par veckor så att My får en bra start och vi undviker största infektionsrisken. Håll till godo med ett par bilder!